Historia

Kennel Brantastigs "Historia"

 

Fröet till Brantastig såddes redan på 40-talet då min far fick en collietikvalp-med stamtavla (!!!) i realexamenspresent av sina föräldrar. Topsy blev b.la mor till en tik vid namn Saga som hade en lika framgångsrik utställningskarriär som karriär på brukssidan där hon blev BCH i rapport. Hennes husse närmar sig idag de 80 och minns henne fortfarande med glädje och saknad.

 

I mitten på 50-talet kom schäfertiken Olly av Tågabo och jag själv till familjen.

Min far har alltid varit intresserad av färg avel hos djur, inte bara hos hundar utan även hästar och lite mindre djur som duvor, höns osv. Detta förde de svarta schäfertikarna Pucksi och sedermera Nerings Keya S28411/62 till oss. Vi var länge kända för svarta schäfrar av god exteriör kvalitet.

 

Påsken 1964 flyttade vi från fars barndomshem i Hasslarp till gården Vramsfält i Norra Vram. Den tidens rationaliseringsanda gjorde att Vramsfält bestod av tre mindre gårdar som slogs i hop till en livskraftig, de två mindre hette Brantastig och så kom kennelnamnet till! På den tiden var ett kennelnamn inte något man tvingades köpa av SKK i samband med sin tredje kull utan något man fick meritera sig till via sin tidigare uppfödning.

 

Under 60- och 70- och 80-talet var kenneln huvudsakligen inriktad på exteriör schäferavel även om det under den här tiden även dök upp en och annan högt bruksmeriterad hund och här vill jag speciellt framhålla Birgitta Brodins svarta SBCH & SLCH Brantastigs Kajus S33549/70, Birgittas första hund som hon i stort sett på egen hand tog till SM i skydd och självklart även Kenneth Ståhls Brantastigs Yarrie S53672/88, Pyret kallad, som tävlade SM flera gånger liksom en del av hennes efterföljare hos Kenneth har gjort.

 

 

På utställningsidan måste framförallt SUCH SLCH INTCH TJHBEV & KORAD Brantastigs Radar S12309/71 med först husse Rolf Dahlström och sedan husse Jan-Erik Olsson, sedermera kennel R-Made, framhållas. Vi hade också stora framgångar med avkommorna efter Dan von der Wienerau och Brantastigs Flora S08223/75.

 

I slutet på 80-talet kom KORAD SUCH Brantastigs X S12971/87 med husse Kjell-Åke Hansson, X var inte bara vacker utan tjänstgjorde även som husses arbetskamrat på Barsebäcks kärnkraftverk under större delen av sitt liv.

 

Någon gång på 70-talet dök också den första labradoren, den bruna tiken Ingmos Flower "Sussie" upp hos oss, min mors favoritras. Sedan dess har det regelbundet fötts labradorer på kennel Brantastig, kanske huvudsakligen med inriktnig på blindledar- och narkotikahundar. Här kan t.ex nämnas LP TJH Brantastigs Eros S44850/87 som blev räddningshund, tillsammans med husse...., SUCH Brantastigs Utz S57698/95 med matte Helena Johansson och Reino Oskarssons, kennel Hederforsen, "Oskar" som var en alldeles enastående mögelhund.

I samarbete med Reino har kenneln dessutom under många år fött upp både schäfrar och labradorer som hamnat hos flygvapnet som tjänstehundar.

 

En av de räddningshundar som deltog i räddningsarbetet efter jordbävningen i Armenien var SLCH & BCH Brantastigs Hera S52253/82 med husse Birger Andersson.

 

1974 kom så collien åter till kennel Brantastig med Barnehofs Clever Cladia, kanske inte den vackraste men en väldigt trevlig tik som Far köpte av Barbro Nilsson när hon var 6 månader gammal med motiveringen att hon såg ut precis som hans första på 40-talet!

"Claudie" följdes 1978 av min första egna hund Bermarks Golden Credo dottern Dayland Drain S31151/78 från Barbro von Monczinski i Tjörnarp. "Loppas" mor, Bermarks Alexandra, bet far i benet första gången vi var och tittade på henne vilket sånär hade omintetgjort det hela. Den vanan gick i arv till både dotter, dotterdotter osv, men i dag händer det faktiskt bara någon enstaka gång att jag har collietikar som vaktar så till den milda grad som de första gjorde! Jag har gjort en del utvikningar i min collieavel under åren, men det avelsmaterial jag har idag går i stor sett tillbaka på "Loppa" i rakt nedstigande led.

 

1982 importerade jag hanen Antoc Indian Ink S13332/83 från Mrs Aileen Speding, kennel Antoc. "Guiness" kom att betyda väldigt mycket för mig personligen, han kom hit tre månader gammal och dog i min famn 13 år senare. Som avelshund var hans största insats att han med "Loppa" fick Brantastigs Xelagh (vars bror Xiros var korad) och Xelagh i sin tur parades med Hilkka Nääs import Abbestone Dark Invader S51642/83 och fick Korad Brantastigs Dracula S36879/87. "Kula" och husse Hans-Åke Svensson har gjort mycket för kennel Brantastig. "Kula! blev korad, tävlade elitklass spår och sök med cert i sök och blev pappa till min Brantastigs Zenchi S17148/94, "Kirin" hemmahund och alltid lika glatt sällskap.

"Kula" följdes av schäfern Brantastigs Enno S51666/96. "Enno" och Hans-Åke tog sig till elitklass spår på fyra tävlingar. Idag har "Enno" fått sällskap av collien "Eskil" som är uppflyttad lägreklass spår.

"Guiness" var även morfar till Ingela Petterssons SLCH Brantastigs Zigenarbaron S14106/87.

 

Nämnas bör också min egen Brantastigs Katarina S44691/97, Tjänste och bevakningshund i flygvapnet och utställd med cert och flera ck:n och sist men inte minst Brantastigs Valter S38146/98, "Picasso" med matte och husse Gunnel o Gunnar Ståhl.

 

Den hund vi är allra mest stolta över idag är Korad Brantastigs Sappo S30953/98 som tillsammans med matte Christel Blennerup inte bara har lyckats att meritera sig till SM i lydnad (tillsammans med alla Border Collier) utan även är uppflyttad till elitklass i både rapport och spår.

 

Idag ser både far och jag det som viktigast att de valpar som lämnar kenneln är friska och sunda såväl mentalt som fysiskt så att de kan anpassa sig till och leva i det alltmer krävande samhälle vi har omkring oss.Självklart ska de också ha arbetsförmåga och glädje och det är ett stort plus om de har en trevlig och för rasen typisk exteriör!